Kvarka information och rekommendationer

 

Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi. Även andra bakterier, som t ex Streptococcus zooepidemicus kan orsaka övre luftvägsinfektion som liknar kvarka. Dessa streptokocker kan förekomma i lågt antal i näsa och svalg hos friska hästar utan att orsaka sjukdom. Om hästens allmäntillstånd av någon anledning försämras, exempelvis genom en virusinfektion eller stress, kan dessa bakterier växa till och orsaka sjukdom med kvarkaliknande symtom

Kvarkabakterien är i en del fall svår att isolera från den sjuka eller misstänkt infekterade hästen. Om hästen trots negativt provsvar från laboratoriet visar kvarkaliknande symtom med smittspridning till andra hästar, kan kvarka därför inte helt uteslutas. I de fall då Streptococcus zooepidemicus eller annan sjukdomsframkallande bakterie påvisats och där smittspridningen skett till andra hästar bör också försiktighet iakttas. Följande rekommendationer bör därför gälla. Syftet är att snabbast möjligt begränsa spridning av smitta, oavsett vilken bakterie som orsakat sjukdomen.

Kontaktsmitta sker lätt mellan djur, via travselar, sadlar, träns och via människor genom att bakterien finns på kläder eller otvättade händer.

 

Symtom

Den klassiska symtombilden för kvarka är svullna lymfknutor i huvud/halsregionen, varigt näsflöde, hosta och feber. Ofta öppnar sig bölderna i lymfknutorna mellan ganascherna. Sjukdomen kan också förlöpa med betydligt lindrigare symtom, t ex enbart näsflöde eller hosta, och påminner då om en förkylning. Hästarna kan dock bli mycket sjuka och följdsjukdomar är inte alltför ovanliga vid kvarkainfektioner. En sådan kallas kastad kvarka, vilket innebär att bakterien kan spridas med blodet till inre organ och där orsaka bölder. En del hästar kan även få en överkänslighetsreaktion, vilket medför en höggradig vätskeansamling i kroppen kallat anasarka.

Smittspridning

Kvarka är mycket smittsamt. Bakterien förekommer i böldinnehåll, svalget och i nässekret hos smittade hästar. Överföring sker framförallt vid direktkontakt. Forskning om kvarka har visat att bakterien inte alltid hittas vid provtagning, även om hästen är smittad. Om hästen visar symtom som tyder på kvarka men där provsvaret är negativt, det vill säga att bakterien inte hittats, bör man för säkerhets skull hantera sjukdomen som om det vore kvarka konstaterat.

En häst som haft kvarka blir inte immun, utan kan få det igen.

 

Behandling

Kvarka går att behandla med antibiotika i vissa skeden. Därför är det viktigt att du kontaktar veterinären, så att rätt behandling snabbt sätts in.

 

Isolering

För att förhindra smittspridning bör sjuka hästar isoleras och rekommendationer angivna av STC (Svenska Travsportens Centralorganisation) lämpligen följas. Stall med sjuka hästar ska hållas isolerat i minst 20 dagar efter det att den sist insjuknade hästen inte längre visar symtom som varigt näsflöde och/eller feber.

Om sjuka hästar har flyttats till isoleringsstall ska det stall varifrån hästarna flyttades hållas isolerat i 10 dagar under förutsättning att inga kvarvarande hästar insjuknat.

 

Stallrengöring

När inga hästar längre insjuknar och de drabbade har tillfrisknat är det mycket viktigt att hela stallet rengörs ordentligt, Kvarkabakterien är mycket motståndskraftig jämfört med t ex influensavirus och kan överleva i till exempel smuts på boxinredningar i många månader.

Det finns flera bra desinfektionsmedel att köpa i fackhandeln. Ett är Virkon S som bland annat säljs av Apotek och Lantmännen. Rengör hästtransporter, boxar, stallar, vattenkoppar, badkar och utsatta platser på staket på bete samt utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta.

Börja med att högtrycksspruta den del av stallet som har haft kvarka och efter det görs en desinfektion. Glöm inte att läsa anvisningen på förpackningen noga.

Vid ett mer omfattande utbrott av smittsam sjukdom bör hela stallet saneras!

På STCs hemsida finns alltid aktuell smittinfo och var det kan finnas smitta!

www.travsport.se